Jag börjar själv genast må illa vid detta påstående, särskilt eftersom att jag avslutade hennes middag och nu tydligt kan se mig själv stå och kräkas i ett par dagar.
Något senare på kvällen sitter jag och barnet i soffan. Kvällsvällingen är uppdrucken och både hon och jag börjar bli trötta.
- Mamma, jag kan kräkas.
- Ojdå, då går vi till badrummet direkt.
- Nej, jag kan kräkas om jag äter bajs.
- Eh... ja det förstår jag. Så, du behöver inte kräkas nu?
- Neeej...jag har inte ätit bajs!
- Eh...nej det var väl bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar