Busted!

När jag hämtade barnet från förskolan igår pratade jag i vanlig ordning med en i personalen om hur dagen varit. Hon berättade att allt hade vart bra. Sen skrattade hon och sa att barnet berättat att hon fått en klubba för att jag skulle få klippa luggen på henne. Och att hon fått en ballong för att jag skulle få tvätta håret på henne. Hon skrattade för att hon trodde att barnet skämtade. Jag log tillbaka och sa att det var väldigt sant.

Vi har nämligen stora problem med både hårtvätt och luggklippning (jag försöker inte ens klippa resten av håret på henne). Tack och lov är det saker som inte behöver göras särskilt ofta. Men ibland finns liksom inget val. Hon har under en längre tid gått med luggen i ögonen. Det har irriterat henne väldigt mycket men hon har vägrat både klippning och hårspänne. Så härom dagen testade jag att muta henne med en klubba och hon sken upp som en sol. Jag klippte luggen snett och vint på 1 minut och hon fick sin klubba. En annan dag hade hon matrester fulla håret och jag insåg att det var dags att tvätta det hela. Efter ett långt samtal och en muta (ballongen) gick hon med på det hela. Efter spektaklet var alla nöjda och glada.

Hårtvätt och luggklippning är för övrigt inte våra enda problemområden. Man kan lägga till bland annat handtvätt, tandborstning, nagelklippning och hårborstning. Men när det gäller saker som måste göras dagligen (eller ofta) tar vi inte till mutor. Då får det helt enkelt bli lite sura miner. Vem vet vad hon säger till förskolepersonalen om det.