tisdag 9 oktober 2012

Trytande tålamod

Jag har en dag då jag känner att mitt tålamod är i botten, från start. Samtidigt är barnet inne i en sån där härlig period när hon finner en stor lust i att göra allt hon vet att hon inte får. Hon la ribban redan igår när hon rusade ut i vägen utan att se sig för och var på vippen att hoppa ut framför en bil. Tack och lov var det en vaken bilförare som trots mycket dålig sikt hann stanna. Jag kom stövlandes efter, arg som ett bi, skrikandes och gormandes åt barnet som inte riktigt kunde förstå min frustration. Hon lekte ju bara tafatt med ett lika ouppmärksamt barn. Och glömde liksom bort att man inte kan springa ut i vägen hur som helst. 

Imorse körde hon åter samma race. Så snart ytterdörren öppnades sprang hon iväg. Och det är inte riktigt så att jag kan springa efter för stunden. Jag hittade henne efter ett par minuter längs med vägen. Hon var strålande glad över att ha kommit först dit hon ville. En man som grävde i en rabatt längs med vägen hade stannat upp i sitt arbete och sökt med blicken efter en förälder. En förälder som till slut kom vankandes efter. Ganska arg (men inte lika arg som igår). 

Nåväl, ilska är en bra drivkraft, så nu kanske jag kan komma ännu längre med skrivandet idag. Kanske blir jag rent utav klar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar