torsdag 29 november 2012

Träning i självbehärskning

Jag gjorde en adventskalender med 24 små paket förra december. Det uppskattades högt av barnet och ledde dessutom till att det blev oerhört lätt att få henne med hem efter förskolan om dagarna. 24 små paket med klistermärken, pixiböcker, tatueringar...ja, sånt som kan roa henne en stund medan jag eller hennes far lagar middag. Det gagnade med andra ord alla.

I år har jag gjort detsamma. Och i år kommer det bli ännu roligare med tanke på att hon har bättre koll på det där med dagar, datum och siffror över lag. Men jag är inte hemma i helgen när den 1 december infaller. Så jag gjorde klart kalendern i förrgår och hängde upp den på vår sovrumsdörr. Gissa hur jobbigt det här är för barnet! Varje morgon och kväll går hon och sneglar på paketen, hämtar en pall för att "bara känna lite" på dem och därefter börja argumentera för att hon borde få öppna något av dem. "Bara det där lilla paketet, mamma.". Jag tycker lite synd om henne men än så länge köper hon argumentet att hon får vänta till den 1:a december, på lördag. Snart, snart är det dags att börja räkna ner. 

Pixiböckerna visade sig vara större än jag trodde och ryms knappt i fickorna. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar